Text (libretto)
Librettisten Lilian Goldberg och producenten Torsten Dalin är tillsammans initiativtagare till operaprojektet. I början av 2008 bestämde sig tonsättaren Lennart Westman att sätta musik till librettot Björnen och fiolspelaren, som handlar om människans utanförskap gestaltat i björnen; dennes kärlekstörstan och starka längtan till gemenskapen i fiolspelarens tonrike. Så här säger textförfattaren Lilian Goldberg själv: "Jag ser björn-figuren som en bild för människans ämnesomsättning. Fiolspelaren ser jag som en metafor för världsanden. Vi föds, inkorporerar världsinnehållet med vår personliga metabolism (björnens kontakt med sin omvärld) och utvecklas därigenom mot en större delaktighet i den verkliga världen (fiolspelarens) och en mindre utpräglad subjektivitet (björnens huvud trillar av)."
Början,
”I skogen finns ett väsen som vill tala enkelt, lika enkelt som tonerna från flodpojkens fiol”,
Ger oss en anvisning om att skeendet i sagan, dramat, beskrivs i den poetiska dräkten.
Harmonin bryts av björnen, som
”far fram mot spelarn”
så att denne faller i floden med fiol och stråke:
”Inte kan han spela mer”.
För björnen går det lika illa:
”Vad trycker i björnen? Vad sticker och vrider, som bodde i mage och hjärta en annan, en större och kantig med spetsade hörnen, med knådande lemmar?”
I fortsättningen beskriver en berättare björnens dystra sinnesstämning, men även starka längtan. Och fiolspelaren framför sin sorgsna sång. Till slut kommer
”en susning, ljud av viktig, nära vind for in i björnens öra, drog av bara farten ända ner i hjärtat …”
”Då ser han [björnen], varifrån suset kommer! En väldig fågel med en pojke [en budbärare], på ryggen närmar sig på mäktiga vingslag och styr rakt mot björnens ståndpunkt.”
Med ett svärd hugger budbäraren huvudet av björnen och då
”skuttar tredje pojken upp!” ["ur pälsakroppen"]
Fiolspelaren återfår fiol och stråke. På en stor platå förenas nu de tre ynglingarna i ett mäktigt musikaliskt uttryck, [fiolspelaren, budbäraren på fågelns rygg och den nye pojken pånyttfödd ur pälsakroppen]
”En lockar upp musik ur sina strängar, en blåser vindar fram ur sina rör och den tredje pojken [budbäraren], lyssnar och dansar.”
Sedan jag mötte Lilian Goldberg 1995 har vi samtalat om konstens, poesins plats hos mänskligheten.
Vi ordnade tillsammans seminarier 2004-05 kring Lilians ”Moderna myter” och blev allt klarare i våra tolkningar av dem. Vi bestämde då att Björnen och fiolspelaren skulle vi försöka göra opera av.
Björnen gestaltar den omogna och primitiva människan med hennes destruktiva drag, som går ut över björnen själv och fiolspelaren. Fågeln med sin pojke på ryggen är dramats och förändringens katalysator! Omvandlingen befästes i sista strofen, citerad ovan!
Roller
Björnen – den primitiva och längtande, men med rik utvecklingspotential
Fiolspelaren – den känsliga, men estetiskt högtstående
Berättaren – rösten som återger skeendet och björnens inre känslor
Fågeln med budbäraren – katalysator som framkallar förvandlingen till en högre sinnlighet och andlighet
Nedan kan ni ladda ner en kort beskrivning av operan, librettots (diktens) bakgrundshistoria, librettot, Lilian Golderbgs tankar m.m
Bromma den 4 augusti 2009
Torsten Dalin, producent
